Uttråkad



Ibland ser man den här bilden på personers bloggar eller fotoalbum i en community av något slag. Den ska föreställa de länder man har varit i. Eftersom jag är en aningen uttråkad just nu kände jag att jag också skulle göra en för att göra min tillvaro lite roligare. Men det blev den inte. Det här är då, de få länder jag har varit i samt bott/bor i.

Morgon prat

Klockan är halv åtta och mamma åkte nyss till centralen för att ta tåget till Kastrup, Köpenhamns flygplats för att därifrån ta flyget till Filippinerna. Jag själv har bestämt att jag inte ska med. Jag kommer endast kunnat stanna några dagar för skolan och lite läxor, så jag väntar hellre till en annan gång då jag kan stanna i en månad eller mer.
Igår så jobbade jag hela dagen, det fanns inte så mycket göra, det finns det aldrig när man jobbar eftersom det är inte så många som reser längre. Jag ska också jobba idag, orkar inte. Vill hellre stanna hemma och bara ta det lugnt.

Just nu är jag lite sur eller inte direkt sur, jag känner mig mer dissad. Jag klarar inte av när man ringer en person och den klickar en, sen frågar man varför då? Och då svarar inte personen, det är irriterande. Det är rätt jobbigt, för jag har blivit dissad innan och jag vill inte att det ska hända fler gånger. Ah, det kommer väl lösa sig. Tänkte dra till sängs igen.

Den sista att lämna oss

Att ha en mormor och en morfar samt en farmor och en farfar är roligt. Man känner sig trygg hos de och när man var mindre fick man alltid godis eller pengar då blev man ännu gladare. Men vad man inte är direkt medveten om när man är liten är att de tillslut kommer att lämna en eftersom de är gamla och kan vara sjuka. Min morfar var den första av fyra som lämnade oss. Vi var hemma i vårt hus i Indien då det ringde i telefonen. Mamma svarade och började gråta jätte mycket, vi åkte dagen därpå till Filippinerna för att ta farväl. Hemma hos mormor samlades alla släktingar och grannar och alla grät så mycket. En väldigt sorgsen dag.

Min farfar hade rökt under flera år och han rökte jätte mycket. Tillslut klarade inte hans kropp av det och det slutade med att han fick cancer och var den andra att lämna oss så småningom. På min farfars begraving hade farmor gått fram till kistan och pussat den sedan viskade hon: " Vi ses snart ". Vad menade hon med det? Farmor var alltid frisk och hade inget fel. Hon var väldigt modemedveten och skulle alltid se så snygg ut. Jag minns att hemma hos farmor fick man alltid goda kakor och mackor, sedan lekte man med sina kusiner Lina och Jonathan men också med pappas sköldpadda Fabian. Men som sagt farmor var aldrig sjuk, men något år efter farfars begravning så dog farmor. Det var inte alls väntat.

Då hade man tillslut bara mormor kvar. Sist jag var i Filippinerna var 15 år sen, väldigt längesen. Jag har velat åka dit ett flertal gånger men det är för dyrt. Att åka dit igen hade vart så roligt för att få träffa alla sina släktingar. Men helst skulle jag velat träffa min mormor eftersom hon har vart sjuk de senaste åren, så det hade varit roligt att träffa henne innan hon lämnade oss. Men den träffen kommer aldrig bli av eftersom igår fick vi ett meddelande från mammas syster där det stod att mamma skulle ringa direkt för det var viktigt. Min mamma ringde och undrade vad som hade hänt och frågade om mormor hade blivit mer sjuk. Men mammas syster sa att hon hade dött under dagen. Det känns konstigt eftersom igår var det en helt normal dag tills vi fick reda på det. Mamma ska åka imorgon eller på måndag till Filippinerna. Jag och Jacqueline ska kanske också följa med. Vi får se hur det blir.


Vi älskar dig Lola

Minns tillbaka

Nästa vecka är det EU tvåornas tur att åka till Frankrike för att besöka Paris och Nantes. Nytt för i år är att alla EU lärare ska följa med och det betyder att vi inte kommer ha några lektioner som jag berättade i något annat inlägg. Men tillbaka till Frankrike. Jag kan bara säga att jag är sjukt avundsjuk på tvåorna och det är jag inte ensam om. Hela klassen vill tillbaka till Frankrike, för fan vad roligt vi hade på vår bussresa. Att det redan gått ett år sen vi var där, det är helt sinnes. Men vi åkte i maj och vädret var bara helt perfekt. Paris var underbart, lite smutsigt men det funkade och nattlivet var grymt. Nantes var en skön stad med en massa bohemer och ett väldigt öppet folk. Ah, tvåorna kommer ha det så roligt. Fan vill tillbaka nu till resan. Ta foto på alla när de sov i bussen, mysa i bussen, äta en massa franska kakor, prata franska, oh ... det kan inte bli bättre.

Jag minns att jag var uppe i två dygn, men inte ensam. Iman var uppe i två dygn med mig. Vi hade fått reda på av Yerk ( vår lärare ) att soluppgången skulle komma snart medans vi satt i bussen så jag och Iman satt och väntade. Vi fortsatte vänta, kom det någon soluppgång? Nej, för det gjorde det inte. Den kom när vi väl var framme i Paris. Här har ni bild på soluppgången tagen från Gare Du Nord, där vi bodde.


Under vistelsen i Paris sprang vi runt hela tiden. Eftersom vi dagen efter vi anlände i Paris skulle vidare till Nantes. Jag, Dalia och Iman ville se den fina delen av Paris eftersom vi bodde i ett slum område men Gare du Nord har ändå sin passion samt vårt kära hotel Tim Hotel. Jag, Dalia och Iman köpte biljetter till Metron som höll en hel dag och då kunde man åka hur många gånger som helst, en jätte bra biljett om man åker till Paris. Vi tog metron till Tour Eiffel området och där fick vi se det riktiga Paris och vi blev förälskade i staden. Efter ett tag började vi lära oss hur Metron fungerade och det var riktigt lätt. Det kändes som att vi hade bott där ett tag, man var som ett med stan. Vi visste exakt var de flesta ställena låg efter bara en dag.
Men sen bar det åt Nantes många var nervösa för de skulle få träffa sina franska utbytesstudenter för första gången. För mig var det andra gången för min fransman Thomas hade bott hos mig under hösten. Jag hade fått höra från min syster att Nantes var en skön stad och jag kunde inte låta bli att hålla med. Dess gamla arkitektur plus det nya är så grymt snyggt. Efter våra tre dagar I Nantes bar det åt Paris igen där vi festade för sista gången för dagen efter skulle vi åter hem till vårt Sverige. Så vi tog verkligen vara på tiden. Direkt när vi anlände till Paris igenom bytte alla om och sprang till alla möjliga ställen för att köpa saker till deras familjer. På kvällen var vi ett gäng som gick ut och festade. Vi kom hem sent på kvällen och det var rätt läskigt för från alla möjliga hörn kom hemlösa och kåta fransmän ute efter lite svenska tjejer och jag var den enda killen så jag fick låtsas som om de var mina haha. När vi tog bussen hem började folk prata om var de skulle åka i trean då vi bor i tre veckor i ett land för att göra ett projektarbete och jag hade bestämt mig. Jag skulle tillbaka till Frankrike. Giulia höll med och ville likaså tillbaka. Och vi som åkte tillbaka till Frankrike var jag, Giulia, Nathalie, Iman, Dalia, Marigona och Kaisa och vi hade riktigt roligt. De här resorna kommer jag aldrig glömma.

Foton från Frankrike resan i tvåan





Påsklov

Nu är det lov, äntligen. Men det är ändå rätt sorgligt för detta är vårt sista storlov som är i en vecka. Efter detta lovet kommer bara några helgdagar och sen är det studenten. Jag kan inte förstå att skolan är över sen, har det redan gått 13 år. Ah det är sjukt. Och appropå sjukt, så har jag varit sjuk hela förra veckan. Det började efter jag hade vart ute och fikat med Hellen. Sen dagen efter kunde jag knappt gå och jag ville kräkas, kunde inte äta. Men jag jobbade ändå för att inga kollegor kunde ta mitt pass. Jag satt mesta dels av tiden på jobbet och frös som bara den. Jag tyckte jätte synd om mig och det var det. På måndag slutade jag frysa och skaka som jag hade gjort under helgen. Men nu hade jag jätte svårt för att svälja för det gjorde skit ont. Det sved när jag drack vatten men trots det så jag levde på vatten bara. Åt knappt något. Mådde riktigt dåligt och kände sen att jag ville till en läkare. Så jag gick till vårdscentralen och träffade en läkare. Han sa att jag hade något slags virus i halsen och fick sedan en medicin som jag kunde hämta på Apoteket. Medicinen är ett starkt medel som jag har gurglat de senaste dagarna. Har det hjälpt mig? Ja det har det och det är jag väldigt tacksam för. Nu kan jag äta normalt igen och det är skönt.
Men vad händer nu under lovet? Jag vet faktiskt inte eller jo det vet jag. Jag måste verkligen plugga men kommer som vanligt säga till mig själv att göra det nästa dag och fortsätta hålla på så. Men fan, jag måste ta tag i mina läxor så är det gjort. Ska försöka idag. Igår kom Hellen hit och vi pluggade lite faktiskt. Stolt över oss. Efter vi pluggade käkade vi. Jag kokade ris och gjorde omelett. Det var gott, men sen efter någon timme kom mamma och syrran hem med tre pizzor så vi alla krängde pizza. Mätta? Ja det blev vi.
Hellen drog sedan hem och jag kröp ner i sängen för att vila lite innan jag skulle till puben för att möta upp gänget. Jag hade tänkt att vara där hav tio, utanför Volym. Men jag vaknade halv tio och kom till Volym vid 11. Det var nice musik där och folket var helt ok. Vi drog vid ett när det stängde. När jag kom hem var jag uppe till tre sen däckade jag. Nu sitter jag här och lyssnar på Don Mclean, det är soft.

Snart gäller det

Sist jag körde med min körskolelärare Urban sa han till mig efter lektionen att nu ska vi boka uppkörning och teorin till dig. Jag fick en klump i halsen och blev helt nervös. Jag bara tänkte på om jag verkligen var redo för det och det tyckte Urban. Så nu har jag bokat både teorin och uppkörningen och nu är det bara att vänta tills dagen är inne. Oh jag är sjukt nervös, vill verkligen klara detta. Nina som gick i min systers gamla klass. Vi båda gjorde halkan tillsammans och i måndags gjorde hon sin uppkörning och klarade det. Teorin gjorde hon veckan innan och klarade den med och nu har hon sitt körkort. Är avundsjuk på henne, vill ha mitt körkort nu med.

Fika med Hellen

27 mars

Efter skolan bestämde jag och Hellen att vi skulle ut och ta det lugnt i stan. Vi vandrade runt och kollade på lite kläder. Jag hittade ett par skor som jag gillade och som Hellen hade sett från skyltfönstret. ( De skorna har jag nu köpt ). Som sagt vi vandrade runt men till slut bestämde vi oss för att vila våra ben på Waynes, vi köpte varsin dryck och sedan köpte Hellen en morotskaka. Under vår tid inne på Waynes lekte vi med skedar och testade om de kunde sitta fast på näsan. Till en början var det svårt men efter ett tag fick vi båda till det. När vi hade varit där i några timmar drog vi oss hem. Jag kände mig väldigt seg i kroppen och det tydde på att jag skulle bli sjuk och det blev jag också dagen därpå. 

                         

Grattis på födelsedagen

29 mars

Min storsyster, idag skulle du fyllt 24 år. Det är synd att du inte kan fira det här med oss. Vi älskar dig Miriam, hoppas du har det bra i himlen.



Lilla uppkörningen

Att ha körkort måste kännas underbart, efter alla lektioner man tagit och så mycket pengar man har lagt ner på det. Idag skulle jag köra lilla uppkörningen som är en förberedelse inför den riktiga uppkörningen. Om man kör riktigt bra på den lektionen får man göra uppkörningen. Men för min del blev det inte så. Den lärare jag körde med tyckte att jag bromsar för sent när jag ska svänga. Så nu får jag ta någon till lektion innan jag kan köra upp. Jag orkar verkligen inte mer, vill bara ha mitt körkort.


Grattis på födelsedagen


Nu har du hunnit bli 22 år och tänk för 10 år sen gick du runt med dina bästa vänner på Caroli City med era Buffalo och trodde ni var så grymma. Nu har du blivit en vuxen kvinna, men som är lite stökig av sig. Älskar dig ändå min syster. Grattis Jacqueline.

1 månad kvar

Jag har pratat om hur mycket jag längtar till studenten, men hur kan man inte göra det? Vi tar studenten den andra juni så vi har hela april och maj kvar. Men idag när vi hade Internaional Relationship berättade vår lärare Gordana att EU tvåorna åker till Frankrike den 17 april till den 24 april vilket innebär att vi kommer vara lediga hela april. Detta innebär då också att det endast är 1 månad kvar av skola tills studenten. Hur sjukt är inte det? Jag kan knappt förstå det. Och i maj ska klassen åka på en liten klassresa som vi själva har fixat utan lärare. Vi hade velat åka på en ny bussresa till Frankrike, men det hade aldrig funkat så vi har bestämt oss för att hyra en stuga i norra skåne. Det kommer bli riktigt trevligt. Som en sista samling tillsammans, för sedan är det slut.

Idol 2009 har börjat


Ända sen jag var liten har jag alltid gillat att sjunga. Jag ställde alltid upp på Musikfestivalen vi hade på Österportskolan och två gånger vann jag. De flesta vet om att jag tycker om att sjunga och det sägs att jag sjunger bra. Det fick mig att ställa upp i Idol 2007 med min sjungar kompis Vivi. När man är inne i väntrummet får man ett papper med olika frågor som man ska svara på. Som tex varför ska just du bli Idol, har några andra talanger utöver att sjunga. Jag skrev då att jag tävlingssimmade i 6 år och låg bland de 10 bästa i Sverige och kom trea två gånger på lagkap.  Vissa gånger filmar de folk som har andra talanger, men det var inget jag gick och tänkte på. Att de skulle filma mig för att jag hade simmat.
En dag var jag ute och promenerade med Lili och då ringde min telefon. Jag svarade och på andra linjen var det en tjej från Idol crewet som hette Mia. Hon sa till mig att de hade kollat igenom allas papper som hade sökt och valt några stycken de tyckte var intressanta att filma och jag var tydligen en av de. Jag var helt chockad eftersom det var så många som hade sökt. Mia berättade att de ville filma mig när jag simmade. Några dagar senare träffade jag Mia och Idol Crewet samt Carolina Gynning och Carina Berg utanför Scandic Hotel i Malmö med en riktig stor bil där det stod Idol på. De hade bokat simbassängen i Lund så vi åkte dit fast utan Gynning och Berg. Inne på Lunds simhall gick jag längs badkanten medans de filmade mig, sedan stod jag vid pallen och skulle föreställa mig som att jag skulle tävla. Jag dök därefter i. Roligt var det, men samtidigt lite pinsamt. Efter några tagningar blev jag intervjuad ute i en park och efter nån timme var allt klart. Innan jag blev filmad av Idol crewet hade jag kommit vidare från den första juyrn och skulle sedan på lördan, veckan därpå möta den riktiga juryn bestående av Daniel, Peter och Kishti. Det var en väldigt lång väntan och jag hamnade i den näst sista gruppen att möta juryn. Folk var så nervösa men jag var uttråkad. Våningen under oss satt den sista gruppen där också en tjej tränade på att sjunga. Vackert? Nej, det var hemskt och i min grupp satt vi och pratade skit om henne. Sedan var det dags för den första deltagaren i vår grupp att gå in. Nu började man känna pressen på att snart var det ens egen tur. Hon kom ut besviken och utan en biljett till Stockholm. Därefter kom 4 st vidare från min grupp och efter alla 7 i min grupp satt jag ensam kvar och blev sedan uppkallad till att gå in till juryn. Var jag nervös? Nja inte direkt. Jag kommer in till ett rum fullt med ljus och kameramän och där framme sitter juryn som sitter och glor surt. Jag började med att säga: " Är ni sura? ". Nej, säger de förvånande och Kishti började små skratta. Sedan sjöng jag min låt The way you make me feel med Michael Jackson. Efter jag hade sjungit sa Kishti att hon tyckte att det var bra. Daniel tyckte också det samt Peter men velade lite. Peter ville inte se mig i Stockholm däremot ville Kishti det, Daniel var den som sedan tvekade mest och sa tillslut nej och att jag skulle komma nästa år. Jag kom året därpå med Ansari och Iris men vi alla var förstörda för det regnade hela tiden och vi frös. Vi gjorde dåligt ifrån oss och kom inte vidare från första juryn. Nu är det en ny säsong och jag funderar på att söka, men bara för skojs skull. Eftersom det är verkligen roligt att vara där. Man träffar så roliga människor. Om Vivi vill gå dit då kommer jag också gå.
 
 
                                                                                                        Foton från Idol 2007

                                                           
  

Hit kommer auditionturnén

Lördagen den 28 mars 10:00: Göteborg , Eriksbergshallen
Lördagen den 4 april 10:00: Gävle , Gasklockorna .
Lördagen den 18 april 10:00: Malmö , plats ej ännu klar.
Lördagen den 25 april 10:00: Stockholm , Hovet
Lördagen den 3 maj 10:00: Umeå , Nolia

 


Entré Malmö

Överallt byggs det i Malmö och hela staden ska vara klar år 2011. Alla Malmöbor längtar tills det året, för de flesta är nog trötta på allt byggande här i Malmö. Men en sak de flesta Malmöbor tänker på är att vi börjar få så många köpcenter. Triangeln har men ska byggas om, Mobilia har vi men ska byggas om, Caroli City har vi men ska byggas om. Sedan kommer Scandinaviens största köpcenter ute i Hyllie som ska heta Emporia. Och sen har man försökt att rusta upp Värnhems torget med att bygga ännu ett nytt köpcenter som heter Entré. Har man då lyckats med att rusta upp det gamla Värnhem från att ha varit ett rätt off ställe och inte alls mycket folk, till att vara en mötesplats?
Alltid när jag cyklar till skolan, cyklar jag förbi Värnhems torget och det brukar vara rätt många bilar men ändå lugnt. Men igår när jag cyklade förbi där var det som att jag hade kommit till en ny stadsdel. Jag funderade på om detta verkligen var Värnhem. Eftersom att det var fullt med bilar och folk, inte alls som det brukar vara. Under min håltimme gick jag, Giulia och Kaisa för att uppleva det ny invigda köpcentret Entré. Det var top modernt och riktigt stort. Men man kunde knappt gå där inne, det var som om det var Malmö Festivalen. Så frågan om man har lyckats rusta upp Värnhem är ett positivt ja. Men jag är rädd för att den gamla Värnhem känslan försvinner.



Det kommer aldrig bli som förr

Nyligen utsåg man vinnaren av Melodifestivalen som kommer att tävla för Sverige i Eurovision Song Contest i Moskva. Vinnaren blev Malena Ernman som sjunger en opera disco låt, skriven av Fredrik Kempe. Väldigt annorlunda för att vara svenskt eftersom vi har alltid hållt oss till ABBA soundet. Det ska bli spännande att se vad resten av Europa tycker om vår låt. Själv tyckte jag att Caroline af Ugglas skulle vinna med låten Snälla, Snälla.
Under flera år har Sverige varit en top nation som legat bland top 5 hela tiden. Men sen år 2005 när vi tävlade med Las Vegas sjungen av Martin Stenmark har vi kommit bland de sista. Vad har hänt med den top nation vi en gång var?  Är det juryn som väljer dåliga låtar? Eller är det självaste folket? Eller har vi dåliga text och musik producenter?  När man kollar på Melodifestivalen nu, har kvaliten av låtarna blivit allt sämre och det finns bara någon enstaka låt som duger. Det kommer nog aldrig bli som det var förr då vi leverade alltid bra låtar. Sverige blev till och med utnämnd för att ha den bästa låten någonsin i Eurovision Song Contest med låten Waterloo sjungen av världsgruppen ABBA. Den låten är bra, men den finns en låt jag personligen tycker är bättre som Sverige har tävlat med.. En låt som handlar om svensk kultur uppe i norr, den inhemska svenska kulturen. Självklart menar jag, När vindarna viskar ditt namn med Roger Pontare. Vilken kraft och känsla det är i den låten.


Casting

Vissa gånger har jag varit hårmodell för Larsson och Lange och en gång var jag med på en av deras visningar i Malmö. Nu har de en ny visning utanför Halmstad och en av frisörerna som heter Henrik ville att både jag och Annie skulle komma på en av deras castingar. Egentligen ville inte Annie göra det eftersom hon kände att det var rätt pinsamt och jag kan bara hålla med, för det är det. Men jag sa till henne att vi gör det för skojs skull. Så vi gick dit. Inne hos Larsson och Lange på Södertull satt andra personer som också skulle delta i castingen. En efter en blev man fotad på både hel bild och ansiktsbild. Medans man blev fotad satt alla andra och kolla på en. Efter detta skulle man gå lite catwalk inför frisörerna, pinsamt värre. Men det var bara att göra det. Jag kollade inte på Annie eftersom jag hade börjat skratta. Castingen gick snabbt och vi var knappt där en timme. Nu är det bara att vänta och se om man kom vidare eller inte.

Personen bakom tjejen är jag

 


Inte över

Igår cyklade jag glatt till skolan med min cykel som var lagad. Jag parkerade vid cykelstället och gick in till min lektion. Efter två timmar var skoldagen slut och jag skulle cykla hem. När jag var ungefär 3 meter från min cykel såg jag att det var något som inte stämmde. Mitt framhjul hade fått punka igen för sjätte gången på sex dagar. Jag kunde knappt tro det, detta var helt otroligt. Så jag gick tillbaka till cykelhandlarn. När jag öppnade dörren kollade han på mig och sa, du skämtar? Det kan inte vara sant. Jo sa jag, och började skratta med en viss pinsamhet. Han kollade igenom slangen och hittade ett nytt hål. Han lappade ihop det och så bytte han mitt däck. Betala behövde jag inte göra och jag cyklade sedan hem. Än så länge har jag inte fått punka igen och jag hoppas verkligen att detta var sista gången för nu orkar jag fan heller inte mer.

Utan dig är jag inte hel

Du har funnits där för mig i ett år och fem månader. Tillsammans har vi åkt hit och dit och utan dig känner jag mig hjälplös. För det finns ingen annan än du som är lika bra på det du gör. Och det är att kunna ta mig från ett ställe till ett annat på ett smidigt, snabbt och på ett miljövänligt sätt. Min älskade Mustang cykel.
Förra veckan fick min cykel punka en dag och som vanligt lämnade jag in den hos cykelhandlarn Cresent vid Röjsö där jag alltid har lämnat in min cykel sen jag var 7 år gammal. Han lagade den som vanligt och jag cyklade hemåt. Under kvällen skulle jag cykla in till stan men då hade jag fått en ny punka. Så jag fick ta bussen in till stan. Nästa dag gick jag tillbaka till cykelhandlarn för att laga punkan och han fixade den igen. Eftersom jag är en stamkund fick jag 25 kronor rabatt, så istället för att betala för 95 kronor betalade jag endast 70 kronor. Cykelhandlarn berättade om att det fanns ett rekord i att ha flest punkor. Det var en kille som hade fått punka 4 gånger på 2 veckor. Detta rekordet var då endast i denna cykelaffären. Efter att han hade berättat det, cyklade jag hem ännu en gång. Som vanligt skulle jag ut senare på kvällen. Jag gick ut och låste upp min cykel men såg att jag hade fått punka för tredje gången på tre dagar. Jag började känna pressen på att jag kanske skulle slå rekordet med flest punkor. Dagen därpå gick jag återigen till cykelhandlarn för att laga punkan. Den här gången behövde jag inte betala och det kändes skönt. Jag började känna mig rätt trött på att hela tiden gå tillbaka till cykelhandlarn och samtidigt var det rätt pinsamt. Återigen cyklade jag hemåt, men medans jag cyklade började jag känna att min luft åkte ut igen och tänkte vad i helvete händer?  Jag ville inte cykla tillbaka samma dag igen för att berätta att jag hade fått en ny punka. Min fjärde punka på fyra dagar. En ny dag var kommen och jag gick tillbaka till cykelhandlarn för sista gången hoppades jag. Den här gången fick jag en helt ny slang som kostar 130 kronor, men jag fick den gratis. Nu kände jag mig mer säker, för nu hade jag fått en helt ny slang som var fräsch och stark. Ni börjar kunna den här historien nu och kan nog förutse vad jag gjorde efter cykelhandlarn ... precis, jag cyklade återigen hem parkerade min cykel och gick in i huset. Under kvällen skulle jag ut igen, men vad hade hänt? Jag började skratta för detta var helt otroligt. Jag hade fått punka för femte gången på fem dagar. Hur är detta möjligt? Jag hade slagit rekordet. Borde jag ha varit glad? Lite, men samtidigt sög det att jag hade fått punka igen. Nästa dag gick jag som vanligt ( detta började kännas som något vardagligt i mitt liv nu ) tillbaka till cykelhandlarn. Han började skratta när han såg mig och jag kunde bara hålla med och skrattade själv. Han sa åt mig att komma tillbaka innan halv sex för att hämta den. Jag traskade hem till Annie och vandrade sedan till cykelhandlarn med Annie. Nu var min cykel lagad för femte gången. Var detta sista gången eller skulle jag få punka senare på kvällen? Kvällen spenderades hemma hos Annie och jag gick hem vid tolv tiden. Min cykel hade än så länge inte fått punka vilket var en lättnad. Förbannelsen över min cykel verkar vara över. Men när som helst kan den komma tillbaka för att göra livet en aning surt för mig.


En semledag

26 februari

Som vanligt i slutet av februari är det alltid semledag. Då man ska frossa semlor med mycket grädde och mandelmassa. Det är tur att det är endast en gång om året eftersom man annars hade lagt på sig några kilon. Jag hade varit sugen på semlor några dagar och kände att nu var det dags att köpa eller göra hemmagjorda semlor. Längs trottoaren såg jag min vän Siri. Vi började promenera mot hennes lägenhet och jag tog upp om att göra hemmagjorda semlor. Siri tyckte det lät roligt och ville göra det. Måste bara förklara för er att jag och Siri är matvraken av alla matvrakare. Vi kan äta allt och alla. Inte riktigt allt och allt, men ni förstår syftet. För att kunna göra hemmagjorda semlor behövde vi vetebullar, mandelmassa, grädde och florsocker. Med Netto i närheten gick vi dit och handlade.
Väl hemma hos Siri började vi fixa våra semlor. Men jag passade på att käka två skålar müsli innan vi skulle käka våra semlor. Siri vispade grädden och jag skar upp mandelmassan i runda bitar. Sedan var det dags att göra sin egen semla. Men jag ville prova på något nytt, nåt som man inte brukar ha på semlor eller som man egentligen inte ska ha på semlor. Och det är lingonsylt.
Siri tyckte det verkade äckligt, men jag ville pröva och det var inte alls så tokigt. Det passade riktigt bra. Jag käkade två semlor medans Siri åt bara en. Det var bra av siri att hon endast åt en, eftersom jag var proppmätt. Resten av kvällen spenderade vi framför tv:n med lite mat som Siri lagat efter någon timme.

   

Ett uppehåll

Det är inte alltid man har lust till att skriva något i sin blogg, man har inte riktigt någonting att säga. Men nu tänkte jag bryta isen med mitt uppehåll och börja skriva igen.
Egentligen har det inte hänt så värst mycket under den här veckan. Det har bara varit skola, skola och skola igen. Tråk med andra ord. Men vi fick faktiskt en överaskning på torsdan. Vår gamla svenska lärare Yerk Liveröd besökte oss under lektionen för att dela ut våra noveller vi hade skrivit i höstas och nu 3 månader senare fick vi äntligen tillbaka de. Jag var nervös för att få tillbaka min novell, för jag ville ha minst VG men var orolig för att inte få det. Efter en stund kom han fram till mig med min novell och sa att det var det bästa jag någonsin skrivit. Nu när jag hade fått den fina kommentaren trodde jag att jag skulle få MVG, men jag fick VG. Det är självklart bra, men MVG hade kännts bättre.

Nu är det en ny vecka och nya händelser. Jag ska börja skriva mitt muntliga tal i Svenska B nationella och så måste jag sitta i körskolan och plugga teori. Men just nu ska jag käka frukost och därefter göra mig i ordning.
- Oh, jag orkar inte vara sjuk.


Melodifestivalen Sista Delfinal i Malmö



                                                         
  
Nu kommer allas blickar riktas mot Malmö eftersom det är sista delfinalen i Melodifestivalen här, som ska hållas inne på Malmö Arenan. Det har tagit några år sedan Malmö höll i en delfinal senast och det var 2004. Jämfört med sist det var delfinal här, har man lagt ner mycket mer pengar nu. Tex om man kollar på Stortorget bara där har man hängt upp en riktig stor diskokula mitt på torget och byggt ett stort tält där artister uppträder och en massa andra saker.

Artisterna som kommer att tävla ikväll är de här nedan

- Agnes
- Star Pilotes
- Susanne Alfengren
- Anna Sahlene  och Maria Haukass Storeng
- Thorleifs
- Sara Dawn Finer
- Next 3
- Malene Ernman

Det verkar vara ett väldigt tråkigt gäng.

- Svt 1 - kl.20.00


Tidigare inlägg Nyare inlägg