Tout a l'eur


Nu har det gått två dagar sen man kom tillbaka till Sverige. Hur känner man sig? Självklart är man glad över att vara hemma, man har ju familjen här och man har alla sina vänner här. Men samtidigt så saknar man Nantes för att staden är så underbar men andra saker som att klara sig själv, att testa leva vuxen livet i en lägenhet med några vänner utomlands, att göra precis vad man vill. Jag vill uppleva det igen.
Det blir mörkt så snabbt här i Sverige och stan är så trist och människorna i stan är rätt dryga. Saknar livsglädjen i Nantes, saknar att det alltid är liv ute i stan dygnet runt, saknar dem sena öppettiderna på caféer. Nej, fy ... jag vill åka tillbaka nu. Men jag kommer åka tillbaka till Nantes det vet jag.






J'AIME LC CLUB

       

Sista lördags natten spenderade vi på LC Club. Där skulle världens bästa kvinnliga DJ spela och hon var riktigt grym. Ah, det var så jävla bra. Som vi dansade och släppte loss, det var verkligen en lyckad kväll.

På det första fotot är det gänget plus några franska kompisar.
På det andra fotot är det tjejerna
På det tredje fotot är det DJ Paulette som var den bästa
På det fjärde fotot är det DJ Lottie som spelade först
På det femte fotot är det Ministry of Sound



LC Club

                                             

Äntligen var det dags för att gå på ett disco. Jag längtade som fan eftersom att Baptiste hade sagt att den klubben var den största klubben i Nantes och den bästa. Så det var klart att jag hade höga förhoppningar. Jag, Giulia, Marigona och Dalia gick till klubben vid tolv tiden. Det var stort, men tomt, för vi var bland dem första som kom dit. Men efter en stund kom det fler och fler och till slut var det fullt med folk. Musiken var toppen, riktig bra musik. ( Nathalie, Annie, Lili och Siri, jag hade velat ha er där, fy fan vad vi hade haft skoj )  Vi som gick till klubben hade skit kul. Vi pratade med en massa främlingar och dem berättade för oss att senare skulle en känd DJ spela som har spelat med Daft Punk. Ah, det var så jävla bra. Men tyvär blev mina vänner trötta och tyckte dem hade fått nog av klubben så dem stack hem vid fyra. Själv ville inte jag hem så jag stannade kvar. Jag mötte upp dem fransmän som vi hade pratat med innan och vi skojade runt till klockan sex. 


Going abroad ...



Going abroad

1996 var året, då jag kom till Sverige från mitt hem i Indien och åkte för sista gången flygplan. Men nu efter 14 år ska jag åka flygplan igen. Det ska bli så sjukt spännande, för jag kommer inte ihåg hur det kändes. Men jag kommer ihåg att jag älskade att åka flygplan. Utsikten där uppifrån är så sjukt fin. Nej, jag kan knappt bärga mig, vill åka nu.


SPEU3 vi har väntat på den här dagen, sen vi började ettan. Vi pratade om att det skulle bli skit kul att åka utomlands i tre veckor, att ha vår egen lägenhet och verkligen ha det skoj där, i vilket land nu vi skulle hamna i. Nu är det dags, för idag åker vi ... IDAG!  Men, det är inte alla som åker idag. Dem som ska till Granada, Spanien åker imorgon.
Hela klassen ha det så jävla kul nu, så ses vi om tre veckor.



Bryssel, Belgien

- Hesho, Sofia, Josefin, Elise, Carolin och Kim

Edinburgh, Scotland

- Tiffany, Didrik, Rickard, Elin och Kajsa

Granada, Spanien

Grupp 1

- Rahima, Naghme, Rewa, Asha, Desiré och Sonja

Grupp 2

- Meis, Linda, Mana, Hellan, Lana och Nazli

Köpenhamn, Danmark

- Kristin och Viktoria

Nantes, Frankrike

- Iman, Kaisa, Nathalie, Marigona, Dalia, Giulia och Vincent.


United States of America


Äntligen är det dags. Ännu ett nytt spännande val i USA om vem som ska bli deras nya president. Blir det Obama eller blir det McCain?  Det är så sjukt spännande, men på dem senaste opinionsmätarna så leder Obama med några procent enheter. Jag vill så gärna att Obama vinner, det hade varit så sjukt häftigt. Men samtidigt vill jag inte att han ska vinna. För om han gör det, tror jag att det finns en stor risk att han blir mördad. Eftersom att han står för att "ändra" USA. Detta är då självklart väldigt synd, varför måste man skjuta en person som försöker ställa allt till rätta?
Om McCain vinner får det amerikanska folket skylla sig själva. Dem flesta har sagt att det har varit en katastrof i USA dem senaste 16 åren, sen år 1992 då Bill Clinton blev president. Och efter honom vann Bush och bättre blev det inte. McCain är republikan och detsamma med Bush. Jag tror att McCain kommer bara att fortsätta i samma spår som Bush, men med några förändringar. Han tycker ju att trupperna i Irak ska stanna kvar, för att dem ska hjälpa Irak och få dem att bli ett demokratiskt land.
Vi får se hur det blir imorgon, onsdag den femte november 2008. Vem blir USA:s nästa president?
Valet i USA avgörs idag, men eftersom att vi i Sverige ligger 7-8 timmar före kommer vi få reda på resultat imorgon under morgonen.

21 oktober 1990 - 2008


Nu har det gått 18 år sen jag föddes. För 10 år sen var jag 8 år och om 10 år framåt är jag 28 år. Vad gör jag då? Har jag skaffat mig barn? Har jag skaffat mig ett stabilt jobb? Det är så spännande att fundera över vad man kommer att göra inom de närmaste 10 åren. Men nog med framtiden. Är det verkligen speciellt att vara 18 år? Nej, det tycker jag inte. Jag känner mig fortfarande liten och som ett barn. 18 år är en rätt töntig ålder, det påminner mig om när man var 14 år. Man trodde man var så stor när man var 14 år, och lekte så cool. Samma sak med dem flesta 18 åringar. Man får rättigheter till dem flesta sakerna, man anses vara vuxen. Men nej, man är inte vuxen.
Jag kan inte förstå att jag har bott i Sverige i 12 år nu, så sjukt snabbt tiden går. Jag saknar verkligen Indien, det är där jag bodde mina första 5-6 år. Oh, jag måste åka tillbaka till Indien nåndag.
Vad finns det att göra idag på sin födelsedag?  Jag vet faktiskt inte, om nån pallar vill jag ut och chilla på nåt fik haha. Annars kommer jag nog bara sitta hemma. I lördags hade jag några vänner över. Vi åt och chillade bara. Well, hoppas det blir en trevlig dag idag, så ska jag gå och bajsa mitt 18 års bajs nu.